Japp en sån där vidrig morgonpigg människa!
Jag går gärna upp på morgonen med ett glatt hurra (nja…) och tar mig an dagen med alla dess kommande små välsignelser och förbannelser. Det är så skönt att sitta med kaffekoppen och bara vänta på att resten av världen ska piggna till och komma ikapp. Den stunden är MIN och den är helig!
Jag försöker ibland unna mig att sova länge, liksom ”sova tills jag vaknar”, men likt förbaskat slår jag upp mina klara små ögon kl 8:30 och undrar vart dagen tog vägen. Jag vet, det är lite vidrigt att hålla på som jag gör. Jag förstår att det är många som irriterar sig på mitt beteende och önskar att jag bara ska gå och dö när jag kommer skuttande med ett melodiskt ”godmorgon”. De resonerar väl att sålänge man är morgonpigg ”in the privacy of one’s home” och inte trycker upp sina rosenkinder och glada humör i ansiktet på folk innan klockan 9 så är det väl okej.
Ja, folk är så fina och toleranta. Sålänge jag ställer upp på att vara osedd och ohörd är jag hur okej som helst! Sålänge jag inte bråkar om att mina nattugglor till medmänniskor skränar hela kvällarna så går det fin-fint. Jag tror jag ska arrangera en AWAKE-festival för att fira min rätt att varje morgon vakna glad och redo att möta den nya dagen! Och tio år senare, med tio festivaler och parader i svinottan under bältet, kanske jag kan låtsas att jag har samma rättigheter och bemöts med samma respekt som nattugglorna.

GOD MORGON från Prinsesspartiet