Salongen är full, ridån går upp, sminket och kostymen är klanderfria:
Högpresteraren gör entré!
Vi har alla sett dem. De Perfekta. Dem vi älskar att hata (och avundas). Högpresterarna ligger då inte på latsidan, de är busy busy små arbetsmyror som ständigt tuffar på mot magsår och en trygg pension. Om de överlever så länge. Dessa Samhällets små Stöttepelare lever sina dygdiga perfekta liv enbart för att irritera oss andra. Livet är en tävling och den som klarar sig längst utan att den fina ytan krackelerar vinner.
Högpresteraren åker inte på dyra semestrar för få ett litet äventyr utan för att visa att man ”hör till” och för att visa dig att du inte ”hör till”. Man konsumerar högre-medelklass-produkter som man inte behöver eller ens tycker om särskilt mycket bara för att pengarna som man släpat in ska spenderas så man kan köpa sig lite klass.
Högpresteraren tjänar pengar.. ..men vet inte riktigt hur hon ska njuta av dem. Status är viktigt för att visa att man inte är en värdelös lort, och till statusprylarna räknas alltifrån lilla segelbåten till lilla fyraåringen som rider,dansar,spelar tv-spel och minsann BARA klär sig i märkeskläder (för han har redan så god smak och förstår sig på kvalitet).
Seriously undrar jag om inte dessa människor är sorgligast av alla. Man är så uppslukad av att ge sig själv en bra upplevelse av livet att man glömmer bort att livet sker här och nu. Dessutom glömmer man bort familjen, vännerna och sig själv i jakten på det ultimata priset: Ett gott och avundsvärt liv. (Som likt ett par
Manolo Blahnik – avundsvärt är kanske lite viktigare än njutbarheten)
Medio tutissimus ibis – I mitten går du säkrast (Balansen framför allt!)
Avslutningsvis måste alla människor bestämma sig för var på skalan vi vill befinna oss. Vill vi ha Tid eller Pengar? Slöfockarna har all tid i världen men kan inte göra nåt av sin tid då de ofta är fattiglappar. Högpresterarna tuffar på och kulorna trillar in men de har inte tid att känna efter vad de faktiskt vill spendera dem på. Man kan inte åka gungbräda med bara en ytterlighet, det går nerför och stannar där. Men med balans kan man gunga på sålänge som man tycker det är skoj!
Skepp Ohoj!