Igår kunde man läsa i landets tidningar att Riksdagen höjer sina löner med 1300 kronor. Detta innebär att  varje ledamot kommer landa en lön på 58300 kronor i månaden – en nätt liten summa som vi med glädje unnar våra strävsamma, dugliga och medmänskliga politiker.
Det politiska ungdomsförbundet Grön Ungdom protesterar och tycker det är orimligt att riksdagens sammanlagda lönekostnader (inklusive arbetsgivaravgifter) uppgår till 317 miljoner årligen. Så ogint. Som alla arbetslösa, sjukskrivna och utförsäkrade vet så är det VIKTIGT att alla drar sitt strå till stacken. Alla arbetslösa, sjukskrivna och utförsäkrade avstår gärna, i en anda av solidaritet, att äta och betala hyran så att våra hårt arbetande politiker ska få en dräglig tillvaro.

Skämt åsido. Jag är förvånad, besvärad, förbryllad och förfärad över den cynism som ovanstående ger uttryck för. Riksdagsledamöterna verkar för länge sedan ha kastat all vision och ideologi över bord och nu reducerat detta kall till ett okvalificerat högavlönat jobb. Därför, efter mina nattliga meditationer, har jag kommit fram till att det är dags att publicera ett Prinsessmanifest:

  1. Politiken får aldrig vara neutral. Det är politikens uppgift att vara handlingsorienterad utifrån en god värdegrund. En politik som är ljummen och tillrättalagd skapar inte engagemang eller solidaritet hos medborgarna.
  2. Det är Samhällets/ Statens uppgift att beskydda medborgarna från sinistra intressen. En stat som misslyckas med detta har spelat ut sin roll. Jag tänker såklart här på att stora privata intressen kan sätta sin egen agenda och i större utsträckning strunta i lagar på ett sätt som skadar den enskilda individen. Vidare misslyckas staten att skydda de svagaste, när de allierar sig med  ”tillväxtmyten” utan att fråga sig om den är God, Skön eller Sann.
  3. Det är Samhällets/ Statens uppgift att verka som en grobädd för största möjliga emancipation för största möjliga antal medborgare. Kort sagt ska staten verka för att det blir så bra som möjligt för så många som möjligt. En politik som inte, i allt, strävar efter detta är en illegitim skurkpolitik.
  4. Skolans uppgift är att verka som en grobädd  för största möjliga intellektuella, kulturella och moraliska bildning för största möjliga antal ungdomar. En skola som inte, tack vare dåliga resurser och avsaknad av politisk vilja, i allt strävar efter detta reduceras till en förvaringsplats av ungdomar. En sådan förvaringsplats är snarare fördummande än emanciperande och leder till apati och avsaknad av empati och solidaritet.

Jag vill sammanfatta ovanstående med detta
En Politik, en Riksdag, som inte aktivt och i allt strävar efter största möjliga lycka och vill självförverkligande för största möjliga antal medborgare är inte en legitim politik. Ett futtigt småspel om procent och ören är inte en legitim politik. Att låta stora privatekonomiska intressen husera och domdera och utarma ekonomin är inte en legitim politik. Att fördela medel så att de verkligt viktiga samhällsorganen (Skolan, Vården, Sociala Skyddsnät) utarmas till förmån för sänkta skatter och vulgärt shackrande om pengar är inte en legitim politik.

Kort sagt är det dags för räfst och rättarting i Riksdagen! De som leder måste rannsaka sig själva, måste rådbråka sig själva, måste ödmjukt fråga sig själva: Är vi verkligen värdiga en löneökning på 1300 kronor i månaden?
Svaret är givet: Så länge som skolan går på knäna, sålänge som patienter ligger i korridorerna på våra sjukhus, så  länge som våra gamla dör ensamma i sina nedkissade sängar och så länge som de fattigaste och mest utsatta måste leva i skräck och armod så har ni inte gjort ert jobb. Lös problemen först så kan vi löneförhanda sen!

Stolt Prinsesspartist:
Frej von Fräähsen

följ mig på twitter
följ Prinsesspartiet på fejjan