Att äta sjukdom, död och lidande…

Folk gillar att snaska på ett dött djur lite då och då… ..ett oskydligt nöje kan tyckas.
Senaste tidens kött-skandaler visar på att djurhållningen är ohållbar, girig och omänsklig. Ett nytt larm visar att en Kalkonbonde i Skåne har misskött sina djur så till den milda grad att de gått runt med stora öppna sår eller rentav legat döda bland sina ”rumskompisar”. Axfood återkallar salmonellafärs och ibland flyter något onämnbart upp till ytan trots att man försökt smussla undan sina skumraskaffärer.

När sådana här nyheter avslöjas är jag väldigt glad över att vara vegetarian sedan 20 år tillbaka. Blotta tanken på att äta djur som gått runt med öppna sår i en smutsig miljö fyller mig med vämjelse. Tanken på dessa djurs lidande fyller mig med gränslös sorg. Tanken på giriga personers hänsynslösa utnyttjande av kännande varelser fyller mig med helig vrede!

Under medeltiden och in på 1800talet fanns människor som kuskade runt och tjänade sitt uppehälle på att symboliskt äta andra människors synder. De kallades Synd-ätarna (The Sin Eater är för övrigt en bra film med Heath Ledger) och de tillkalades när någon låg på dödsbädden med så svåra synder att inte ens Vite Krist ville ta i dem med tång. Jag tänker att vi människor äter mer än vår beskärda del av synder när vi glatt smaskar på sjukdom, död och lidande…

Bon Apetit…

Frej von Fräähsen zu Lorenzburg

3 kommentarer

  1. Baron Skugga

    3 maj, 2013 at 03:30

    ”The Sin Eater” är också namnet på en ganska gastkramande novell af den skotske ”litteräre transvestiten” William Sharp (1855 – 1905), hvilken i sin kvinnliga identitet Fiona McLeod, skref dramatiska och ofta spöklika noveller. De utspela sig i de gaelisktalande trakterna på Hebriderna och i de skotska Höglanderna, under 1800-talet. Den nämnde syndätaren utför riten mot betalning och går ett hemskt öde till mötes.
    Böckerna rekommenderas varmt och skola sökas under Fiona McLeod. Identiteten William Sharp skref andra ting, företrädesvis af lyrisk och litteraturvetenskaplig art.

    • Åhå, tack för tipset Cher Cousin, det här ska undersökas inför min nära förestående utlandsvistelse!

      • Baron Skugga

        4 maj, 2013 at 06:39

        Jag måste, för öfrigt, å det lifligaste instämma i mon Cher Cousins åsikter, beträffande den ohyggliga slagtdjursindustrin. Därtill kan fogas det sorgliga lifsöde, hvilket beskäres laxarne i de norska fjordarnes fångläger. Hvad olycka för dessa frihetsälskande, obändiga och vandringslystna varelser att tvingas försmäkta i sina trånga hägnader.
        Cher Cousin tillönskas en treflig bildningsresa!

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*

© 2016

Tema av Anders NorenUpp ↑

error: Content is protected !!