Ebba Busch skriver en debattartikel i Aftonbladet idag. Temat är den relativa fattigdomen i Sverige och att det är ”förnedrande” gentemot de verkligt fattiga om någon i Sverige kallar sig fattig.

Ebba gör som alla sina allianskollegor när hon säger att det är Jante och den Svenska Avundsjukan™ som smyger sig in med sina kallfuktiga händer och slemmar ner den mänskliga samvaron. Det är inte de super-rika riskkapitalisterna eller investmentbankerna, som dammsuger samhället på verklig välfärd, som ska lastas. Problemet, menar Ebba, är att alla vill ha smartphones och bilar och läsplattor och Thailandsresor. Problemet, menar Ebba, är att:

[vi borde] lära våra barn och unga att de immateriella värdena är så otroligt mycket mer värda än de materiella, [och istället] arbeta för att fler får stöd att en gång för alla lämna den reella fattigdomen.

Ebba skriver i sin artikel att vi ska vara hederliga och erkänna att det är skillnader i inkomsterna och inte klyftorna som ökat. Är de inte ett och samma? Om Lilla Vilda inte har råd att åka på klassresan som Linda och Pelle kan åka med på, ja då är ju mammas och pappas (mammas och mammas/ Pappas och pappas) ekonomi ett problem som innebär att Vilda inte kan delta fullt ut i samhället?

Det är dags att Ebba och övriga Alliansen tar sitt förnuft till fånga och därefter tar sitt ansvar i att skydda medborgarna från rovkapitalisterna. De som har mest måste helt enkelt avträda lite av allt sitt goa så att de som är utan får vara med. Någon annan lösning finns inte.
Ebba, för fan, skärp dig.

Frej von Fräähsen zu Lorenzburg