Oh sköna maj är snart till ända och sommaren är blott ett tuppfjät bort! Har du någonsin sett en tupp på nära håll? Då har du nog observerat att även det största exemplar är ganska kort i rocken… Fåglar av hönssläktet är inte kända för sin grace, de är något bollformade upptill och ”ståtar” med två korta och spinkiga ben som ska bära dem genom livet. Vingarna är det ju, som bekant, inte så mycket bättre med. Ett tuppfjät är alltså längden på det steg som en tupp kan ta. Ni gissar rätt, det är inte särskilt långt alls och därför används ordet på samma sätt som ‘stenkast’ och liknande. Fina människor kastar definitivt inte sten offentligt (om det inte är i glashus förstås) men ett litet fjät kan vi gott kosta på oss, ergo:

Exempel: ”Ska du hälsa på fru Nilsson? Ja men hennes hus ligger bara ett tuppfjät bort, på andra sidan kullen där.”

Exempel: ”Nu är jag frustrerad! Jag är inte tt tuppfjät närmare att lösa det här matte-talet än jag var innan lunch!”