1888 publicerades ett lexikon över blommornas symboliska språk. Böcker som ”Det nyaste Blomsterspråket eller hvad blommorna säga, jemte verser för minnesböcker samt förklaring öfver färgernas betydelse i blomsterbuketter och ett blomster-ur” var mycket populära under en tid då det räknades som olämpligt och vulgärt att tala för frispråkigt. En välkomponerad bukett kunde förmedla sådant som väluppfostrat folk inte kunde säga högt. Med blommor kunde man kommunicera allt ifrån hopp om giftermål (eller åtminstone erotik) till avståndstagande. Detta förtäckta sätt att säga det som inte fick sägas gjorde att ingen behövde tappa ansiktet i onödan.

Dagens ”Blomsterglosor” har karaktären av att ingjuta mod och att försäkra mottagaren om givarens stöd. Någon eller alla av de nedanstående i en bukett kan muntra upp den som lider av sjukdom eller behöver lite allmänt stöd.

  • Den oansenliga Vinblomman – ”Tappa inte modet!”
  • Snöklocka (en kusin till Snödroppen) – ”Dag och natt tänker jag på dig.”
  • Röd Ros – ”Din är segern!”
  • Murgröna – ”Min kärlek ska beskydda dig!”
  • Den väldoftande Krusmyntan – ”Se inte bakåt!”
  • Blåbärsblomma –  ”Jag delar allt med dig!”
  • Amarant – ”Förtrösta dig på mig!”
  • Almträd – ”Var kraftfull, finn mod!”