Idag gör vi ett besök i djurriket! Apekatt är den ålderdomliga benämningen på en kvick och smidig liten apa. Ordet används också i den utökade betydelsen ‘tramspelle’ eller ‘jöns’ – en person som inte är allvarlig utan tramsar och skämtar när det inte passar sig. Alla som har en grundläggande förståelse för biologi inser att apor och katter inte är särskilt närbesläktade men det finns en ganska enkel förklaring till hur ordet kan ha kommit till. De första aporna som siktades i Europa var små och kvicka och befolkningen hade liten, eller ingen, kunskap om zoologi. Då låg det nära till hands att tolka den lilla besten som någon form av katt. Det som säkerligen var en hederlig miss från början lever dock vidare idag när vi kallar apor av familjen Cercopithecus för ‘markattor’. Apekatt är ett trevligt litet ord som inte får glömmas bort och därför adopteras det ögonblickligen och tas upp i Finsvenskans menageri av tokiga, krokiga och brokiga ord!

Exempel: ”Det är alltid lustigt att se apekatternas skojiga upptåg när vi ser dem i djurparken men jag kan inte låta bli att tänka att de skulle ha det bättre ute i friheten.”

Exempel: ”Hörrdu din lilla apekatt, nu får du sitta stilla vid bordet och äta upp tårtbiten!”